Jag tycker att det här är en av dom bästa böckerna jag läst och jag tror att jag definitivt kommer att läsa den här bocken igen. jag rekomenderar stark den här boken som väldigt intresant lässning för den som känner sig sugen på en bra längre men spänande bok. Den här boken har get mig ett nytt set att se på religion och världen generelt och den har förnyat min tro på kärleken. Jag undrar ijuförsej om det finns någon historia som visar ifall det kristna verkligen var så grymma och ifall araberna inte var like grymma tillbaks.

När du har läst ut romanen skriver du kort om vad du tyckte om den, om du rekommenderar andra att läsa den och varför. Skriv också vad du själv tar med dig från att ha läst boken, om du lärt dig något nytt, eller om du började fundera över något speciellt under läsningen.

En annan sak jag gillar med jan guillous böcker är att han skapar en känsla av att man är med i storien, att man liksom lever sig in i allt och nästan är en extra karaktär som är där i bakgrunden. Detta gör han genom att han skriver så otroligt detaljrikt om omgivningar och karaktärer så att det är som om man ser allt detta istället för att läsa om det. Det finns också en väldigt väl genomarbetad röd tråd som gör att någon som jag iallafall försöker förutse vad som kommer att hända men man blir samtidigt överaskad av finurliga vändningar i storyn. jag tycker också det är intressant hur han berättar boken genom ett begränsat alvetande perspektiv men skilnaden är att han byter person så att man först får see ur saladins perspektiv och tankar sedan byter han till Armand de gascogne och slutligen ur Arns perspektiv. I boken är det också väldigt mycket miljöbeskrivningar och det är också en hel del dialog. Jag uplever också att dom flesta dialogerna sker över någon form av måltid som alltid är inspirerad av båda siders matkultur. Dialogen handlar också ofta om olika tolkningar av båda siders religiösa skrifter och tro. Jag gillar också att han knappt använder några stilfigurer utan istället går dialogen ut på att hitta likheter i tolknigarna av de religiösa skrifterna.

Jag tycker att en av dom intresantaste delarna i den här bocken är att jan guillou väljer att (tvärt imot dom flesta böcker) skriva om de kristna som de onda (med undantag självklart) och att skriva om saracenerna (dåtidens araber) som de goda (också med vissa undantag). Genom detta sätt att beräta om det heliga krigen får man se dom kristnas grymhet mot araberna och verkligen förstå allt det fasansfulla som måste ha hänt där. Det ger också en ganska klar bild av vad som händer när man låter fundamentalistisk religion leda en. För på båda sidor ser man att det finns personer som inser att om alla höll sig till allt som står i koranen eller bibeln så kommer dom att kriga för alltid och ingen kommer någonsin att vinna. Men det finns tyvär väldigt många som utnytjar fundamentalistmen genom att gömma sitt makt begär och sin blodtörst bakom religionen.

Jag har läst Tempelriddaren av jan guillou och det första jag måste säga om denna bok är att den är strålande lysande underbar. Jag kan utan att ljuga säga att denna bok har ändrat min syn på livet för alltid. Den här boken utspelar sig på 1100 talet och handlar om Arn en man ifrån västra götaland som då var ett av dom 3 länder som nu bildar Sverige. I första boken som heter vägen till jerusalem blir Arn orätvisst dömd till 20 års botgöring för att han hade legat med sin älskade innan dom var gifta. Tempelriddaren handlar om dom sista åren som Arn avtjänar med temepelriddarna som var dåtidens mäktigaste krigare. under dessa år blir han en av dom mest fruktade krigarna i det heliga landet(det som nu är israel)och han blev till och med nära vän med tempelriddarnas främste fiende Salladin. Mycket av denna bok handlar om hur vänskapen och respekten mellan dessa två växer tills de båda tillslut skills åt i vänskap då Arn i slutet av boken tillsist beger sig hem mot sina fäders land och sin älskade Cecilia. Dena bok berättar också om hur offatbart grymma det kristna var mott Araberna eller Saracenerna som de kallades då, hur de kristna mördade och brände alla araber eftersom kyrkan tallade om saracenerna som djävular och inte mäniskor.